Jag slutar aldrig förvånas

Min älskade Ballinaclogh Laura. Denna ponny. Vad är det för oslipad diamant jag hittat? Hon börjar bli mer slipad nu. Visa vad hon går får. Jag slutar aldrig förvånas av denna otroligt underbara ponny! Hon levererar gång på gång och jag står ännu en gång med öppen mun. Hon hoppar 120-125cm som om det vore 50cm. 130 är inga problem för henne det vet jag! Hon är som en tiger över hinderna och nu när den oslipade diamanten börjar bli fin och växa i sig själv så är hon bara underbar. Jag kan inte förstå eller förklara. 
 
Hennes och min resa har varit långt ifrån lätt. Tro det eller ej, första vintern jag hade henne ramlade jag av 23 gånger. Hon var helt galen. Bara sprang och bockade hela tiden. Hon spräckre min läpp gång på gång av alla hennes stegringar. Jag fick blåmärke efter blåmärke. Nu 2 år senare står jag här med en stjärna. En riktig kämpe som gör allt för mig! Hon skulle aldrig få för sig att kasta av mig och inte heller dra iväg med mig! Jag och Laura är nu ett team med ett otroligt band. Det är vi 2! Jag och min oslipade diamant som nu är nästan helt färdig slipad. Min och stjärnans resa är något alldeles specielt som jag aldrig kommer glömma. Hon är min bästa vän och kommer alltid att vara. Tack för att du hittade mig min fina Laura!
 
Jag älskar dig! ♥
 
 
 

Min stjärna, mitt allt

 

 


Från helgens tävling

Ögongodis... ❤

 

 


Ballinaclogh Laura

Får inte nog av min svarta prinsessa ♥
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kämpe

Jag kommer aldrig någonsin hitta en häst som Laura igen! Det finns ingen som henne! Hennes glöd och vilja- obeskrivligt❤



Tidsinställt, Laura

Mycket tankar snurrar i huvudet nu när jag skriver detta. Jag tror inte ens jag kan beskriva med ord hur mycket denna donna betyder för mig. Hon är så mycket mer än min ponny. Hon är verkligen min bästan vän. Jag bara visste att det var hon jag skulle ha första gången jag red henne. Jag skulle göra allt i min makt för att få henne.
 
Jag tror att det är alla Lauras "donna" saker som hon har för sig som gör henne så underbart go! Som idag (igår) på tävlingen då gnäggar hon när hon ser mig komma. Buffar lite odrägligt, men så himla gulligt på mig och vill ut. Hon vet vad som är på g. Jag står och väntar på veterinären och hon snurrar och kan inte så stå still, råkar trampa någon på foten. Och rätt var det är när jag står och pratar med nån så går hon bara iväg... "så himla söt!" Jag fick en kommentar som löd "är det hästen eller du som leder". Haha jo det ska vara jag men inte alltid.
 
Nej tillbaka igen. Jag kan inte fatta att jag bara ska ha kvar min bebis i 1 år till. Visst ni kanske tänker, 1 år det är mycket. Men jag akn tala om att när jag vet med mig att om 1 år måste jag sälja min absoluta bästa vän så gör det ont. Det är ju bara så att vissa hästar gillar man mer än andra och Laura är en sån häst ut över det vanliga. Min älskade häst. Och återigen kankse ni tänker...Men varför kan du inte behålla henne då? Problemet löst! Men saken är den att jag vill nu Lauras bästa. Och det hon brinner för är att få vara ute på tävlingbanorna helst jämt. Bli riden ordentligt varje dag. Och det kommer inte jag kunna ge henne när jag blir 18. Så beslutet är för hennes bästa.
 
Men som sagt 1år kvar. Det ska bli mitt bästa år med henne någonsin. Jag ska ta vara på varje minut, sekund som går. För varje minut och sekund som går är värda så mycket i hennes närher.
 
För många kanske hon är en het lite galen ponny som är en riktig beatch rent ut sagt. Men för mig betyder hon allt. ♥
 
Det blev något rörigt detta inlägg och som sagt tror jag inte att det går att beskriva med ord vad hon betyder.
 
 
 
 
 
 
 
 
Som sagt, inte som alla andra! ;)
 
 
 
 
 

Bebis Laura

 
Från helgens starter LA
 
 

Ballinaclogh Laura, min prinsessa

Jag tänkte nu berätta lite mer om min 7åriga prinsessa! 

Laura är en vacker D-ponny på 147 cm. Hon har ett hjärta av guld och försöker alltid att göra sitt allra bästa! Har en otrolig kämparglöd och vill inte göra fel. Men hon är en riktig diva så när det inte passar damen så kan hon...

När Laura kom till stallet så såg hon ut som en skogsmulle utan personlighet och muskler. Men hon var trevlig att ha och göra med så att ridskolechefen valde att ge henne en chans! Jag fick äran att rida henne. Jag konstaterade med en gång att hon inte hade en aning om vad form hette eller att bära sig i galoppen... Men det var ändå någoot alldelles speciellt med henne som gjorde att jag tog hand om henne hur mycket som helt på ridskolan. 
Det gick några veckor och hon blev bättre! Men då började hon istället slå med huvudet hur mycket som helt när man red! vi försökte med allt...Låta det vara, skänkla på henne, dra till i tyglarana..inget hjälpte. Så då fick jag rida henne ännu mer.. även fast hon höll på så bara älskade jag henne mer och mer! Hon hade verkligen dågot speciellt. De bestämde att hon inte kunde gå på ridskola alls och jag såg chansen på en gång. Jag skulle bara ha denna blivande stjärna. Jag visste att det var en vild chansning med tanke på hur hon såg ut och var. Men hon kunde ju trots allt hoppa, högt! Och det betydde något! Så jag köpte henne. Det var en av de absolut bästa beslut i mitt liv. Det har inte vart en enkel resa...Utan mycket, mycket jobb och tid. Har åkt på varenda hoptträning för att hon skulle få rutin och det stod still ett tag.  Men tillslut efter tränsbyte och mycket jobb så slutade hon att slå med huvudet och hela Laura började falla på plats. Det var som om hon förstod allt under en natt! Från att vara rent ut sagt DRTYG att rida så blev hon rena DRÖMMEN!!! Hon hoppar hur bar som helt och går på tygeln stadigt. Kan det mesta i dressyren nu och hon slutar aldrig förvåna mig. Hon blir bara bättre och bättrre!
 
Det var verklogen meningen att vi skulle träffas. Hon och jag skulle bli nästa ekipage på tävlingsbanorna. Hon älskar att täbla över allt annat och att arbete är det hon brinner för. Jag kan fortfarande inte förstå att denna underbara ponny är MIN bara MIN. Det är en kompis för livet. Hon kommer alltid vara min bästa vän. Även fast jag kanske inte laltid kommer se henne så vet jag att hon och jag kommer ses i slutändan. det är hon och jag!

Det är svårt att förklara med ord hur mycket Laura betyder för mig! vi träffades på rätt ställe i livet, kanske låter konstigt men hon räddade mig på ett sätt! Vi lixom sitter ihop, det ska vara vi två! Hon är min soulmate!

Älskar dig nu och föralltid älskade Laura! <3
 
 Laura när jag fick henne.
 
Laura i Mars 2013.
 
Laura i juni 2013.
 

Love, Friendship, Trust

Love of my life my soulmate, my best friend ♥
 
ensam kan jag göra så lite, tillsammans kan vi göra så mycket!
 
my heart belongs to you!

Resultat

Nu är jag hemma efter en väldigt lång dag med blandade resultat. Laura kan vara väldigt stoig och gå in i sin lilla bubbla och det var precis så hon var idag.
 
LB+ Sveland klassen gick inge bra. Hon lyssnade inte riktigt och blev flack där av 2 pet på räcken. Tråkigt!
 
Men till LA så hade jag ändart min taktik och taggat till ordentligen. Det fungerade. Red ihop henne mer och tog varje hinder som en ny uppgift. Fick dock ett pyttigt pet in i kombenationen och ett på hindet nummer 6, paralell oxer. Ibland får man tänka bort siffran som beskriver ditt resultat och bara ta med dig känslan. En sån runda var det idag. Men som sagt jag är välddigt nöjd med tanke på det nya bettet osv. Tagga till nästa tävling ist.
 
Gammal bild på prinsessan! 
 
 
 
 
 
 

Tävling, Jump Club

I morgon är det dags för tävling på Laura.
 
Det blir Zon finalen i Sveland Cup, LB+5 och Sedan en LA efter.
Jag hoppas att det kommer gå bra.. känner det på mig med nya bettet och så. Hon är så himla fin på det.
Laura andra omg av Sveland.

RSS 2.0